Utflyktsdagar...

 "Morgonstund har guld i mund"... Kul för dem som tycker det... Men det har inte bara varit sega tidiga morgnar denna vecka, det har varit trevliga utflyktsdagar också...

I fredags var vi på middagsutflykt till Souk Al Bahar, där Anette och Hans bor under sin Dubaivistelse. Blev väl mottagna redan i hissen... Kärran smugglar vi in...

Anette gosar med favvishunden...

Liten fördrink fixas i köket...

Måste säga att deras lägenhet var jättemysig, med arabiska (antar jag) detaljer överallt...

Bästa värdparet...

Hans fixar... Det bjöds på pasta arrabiata, väldigt passande. Och väldigt smarrigt! 

Otroligt snofsiga gäster, ha, ha...

Fredagskvällen var väldigt trevlig med mat, vin, drinkar och sällskapspel. (Jag hävdar å det bestämdaste att JAG vann... icke, ha, ha...) Så trevlig att bilen fick stå kvar inne i staan. Då är vi glada att äntligen ha hittat en "hundtaxi". Shweta, som äger företaget Smile For Tails- Pet Taxi, är supertrevlig och hjälpsam. Vår vistelse här ser redan ljusare och enklare ut...

På plats igen utanför Souk Al Bahar, för att hämta bil och vänner...

Den här dagen var vi på väg ut på The Palm... Har egentligen aldrig fattat varför man skapar en ögrupp som ser ut som en palm, man kan ju bara se den från luften... fast då ser det ju coolt ut...

Dubais skyline sett från ett av "palmbladen"...

Två linslusar i bakgrunden, ha, ha...

Vårt mål för dagen var Jumeirah Zabeel Saray, ett beach resort, som ligger längst ut på "palmen". Vid min pil ungefär...

"Vi måste också ta lite foton"...

Cheese...

Så här blev bilden... Bob kollar höjden på buskarna, ha, ha... I bakgrunden syns Jumeirah Zabeel Saray, nu var vi alltså framme...

Pampig entré...

Hotellet lär vara inspirerat av den osmanska stilen...

Vi såg Teddybjörnar från bland annat Gucci, Louis Vuitton, Lamborghini...

Christian Dior, Rolex, med flera... De var till salu... Okej, jag tar fem då da...

Vi lämnade teddybjörnarna och gick mot stranden i stället. I december 2023 så startade hotellet en "paw-some transformation", "The ultimat pet-cation" (detta är inte mina ord). Du kan alltså bo på hotellet med din hund. I Travel Trade Journal står det att läsa att hotellet "välkomnar husdjur till en värld av lyx, med dedikerade rum och restauranglokaler designade för att tillgodose de unika behoven hos hotellets pälsbeklädda gäster"... Låter ju bra. Vi fick dock inte vara på vilken strand vi ville med, vi blev "förpassade" längst bort, på Zenzi Beach. Var inte såå illa...

Helt okej för varelser både med och utan päls...

(Äntligen slipper jag bilen...)

Godingarna Anette & Hans...

Efter ett mysigt besök på resortet, så drog vi oss hemåt...

Coola killar...

Skyline by night...

Takkupolerna på Raffles Hotel lyser smaragdgröna, när vi passerar dem i mörkret...

En ny dag, en ny utflykt på gång... På söndag var vi således på plats igen...

Bob och jag hade hittat Dubai Heritage & Culture Village på nätet, platsen låg bara 40 minuters bilresa bort. Man kunde handla i små "bås", sitta på soffor och dricka kaffe eller rida kameler...

Så här såg det ut i verkligheten, tog en bild genom fönstret... 

Det fanns en massa kameler också, men jag hann inte ta foto på dem. Nerför kullen kom nämligen ett gäng glada kamelförare (det tror jag att de var, för de sa "kammäl, kammäl" några gånger, ha, ha). "Salam Aleikum" sa en leende gubbe. Och som den papegoja jag är så svarade jag samma sak tillbaka. Nu har jag googlat... Salam Aleikum betyder "frid vare med dig". Det är den vanligaste hälsningen på arabiska när man möter någon. Tydligen ska man svara "Wa Aleikum As-salam" tillbaka... Nu vet man det...

Tre kameler och en tupp...

Vi fick ta nya tag, och bestämde oss för att åka till Hatta. Var faktiskt en ganska vacker åktur, i alla fall bitvis, genom öken och mellan berg...

Vatten- och kissepaus... Inte för mig alltså...

Framme vid Hatta Heritage Village...

För jobbigt att gå dit upp med hund...

På nätet står att läsa, att Hatta är ett av de äldsta bevarade kulturarvsområdena i Förenade Arabemiraten... Men... Man kan också läsa att byn är en rekonstruktion av en traditionell bergsby, och den öppnades för allmänheten 2001. Det tror jag nog mest på... Strunt samma, det var intressant att besöka den oavsett ursprung...

Det finns tydligen 30 byggnader i byn. Många av husen lär ha inredning som är typiska för UAE före 1960-talet, alltså före oljeboomen... Vi kikade in på gården...

Husen byggdes ursprungligen av material som lera, palmblad och stammar, vass och sten...

På vandring...

Ska de smyga och kika in någon annanstans tro?...

"Peace brother"...

Även Walter fick promenera i Hatta. Alla var vänliga och intresserade som vanligt...

Vi såg folk stå i lång kö för att köpa dessa "bollar", som kvinnan satt och sålde...

Måste testa så klart...

En kvinna kokade bollarna, kvinnan-med-guld-ansiktsmask förpackade och sålde dem. 

Team work... 

Har nu lärt mig att bollarna kallas Luqiamat, Lokma, Lugaimat, med mera... De är som ett slags "munkbollar" i Mellanösternstil, krispiga på utsidan, mjuka och fluffiga på insidan. Förr i tiden gjordes de tydligen med dadlar inuti, nu spritsar man dadelsirap på dem istället. Smaskens!

Tyvärr var det mesta stängt i Hatta, vi vet inte riktigt varför. Alla bruna dörrar i bakgrunden tillhör små butiker, som sålde allt från honung, flätade korgar till mattor... Men inget var som sagt öppet... Typiskt!

Dags att lämna Hatta, vi hade ändå ett par timmars bilfärd hem...

Flaggorna vajade för oss då vi åkte...

Solen ser annorlunda ut här jämfört med hemma i Sverige, den är lite... disig?... Solen vid 17-tiden...

Solen vid 17:30... Här går det fort...

Tycker att vi har haft några riktigt bra utflykts dagar, både utflyktsmål och sällskap har varit förträffligt. Meen, nu till något helt annat. Man får ju inte glömma bort det viktigaste denna vecka. Eller rättare sagt denna dag... för idag är det Walters födelsedag!!!

Presenter har han fått så klart, Dentalife och goda pastejer... 

Och ikväll ska vi gå på restaurang, därav den snofsiga skarfen. Mer om restaurangbesöket och annat blir det nästa vecka... 

Tjingeling...