Walter på väg, återigen...: Femte veckan utan Walter...🐾❤️‍🩹

Nu för tiden kan jag sitta med min kaffekopp hur länge jag vill. Det finns ingen som sitter vid dörren och stirrar uppfodrande... Men kaffet smakar inte lika gott längre...

I helgen var vi i alla fall ute och åt middag. Vi gick till The Tap House, som ligger i Souk Al Bahar...

"Spegelbild" i dubbel bemärkelse...

SMILE...😐

God hamburgare...

Dessert? I form av... ett bi? ...en nattfjäril?

Ännu en dessert, som såg ut som Alladins lampa...

Anden kommer ut...

Man skulle önska sig någonting...

Helst hade jag velat önska att Walter hade varit med på The Tap House igen, precis som

han var förra året...

Det är dock en önskan som aldrig kan slå in. Så därför blir det Walter-minnen igen. Här sitter han, i september 2011, på sängen i vårt gästrum, i Ulsan, Sydkorea... Det ser aningen kalt ut i rummet...

Men Bob fixade så att det blev lite mysigare för vår första gäst...

Här är hon på plats, mamma Annette. Och hon blir väl mottagen av Walter...

Så här såg det ut varje morgon, utanför dörren till gästrummet...

Man fattar ju varför...

Är man bortskämd så är man...

Walter var alltid med ute "på stan", för att visa omgivningarna för mamma...

Vi promenerade oftast i den äldre delen av Ulsan...

Många stolpar som Walter kunde uträtta sina ärenden på...

Han kontrollerade även att mamma gjorde rätt, när hon tränade på det koreanska utomhus-gymmet. Det var viktigt att man behöll handväska på (helst hatt och kappa också) när man tränade... Det gjorde i princip alla. Så mamma klarade sig galant...

Han kollade även så att hon köpte rätt grejer när vi gick omkring i gränderna...

Vi fikade ofta när mamma var här, vi blev nästan sockerberoende...

Fast inte Walter så klart... Men han ville gärna ha en liten smakbit...

Ibland hade vi bara picknick vid Taewha Gang (Taewha -floden)...

Det var mysigt tyckte Walter... Alltid fanns det någon liten ostbit... I bakgrunden tornar Exordium upp sig som alltid. Det var svårt att gå vilse här...

Walter var ofta med på cykelfärder längs med Taewha-floden. Även här syns "tvillinghuset", Exordium, där vi bodde...

Walter är beredd för att se Taewhas bambuskog. Fikaväskan var packad, så vi trampade iväg längs floden och över Simnidaebat-bron (bambubron), som syns i bakgrunden...

Mamma Annette trampar på för fullt...

Det är inte bara Bob som kan ta kort i farten när han cyklar. Detta foto tog mamma. Inte utan att det var förenat med livsfara dock...

Man kan inte tro att Taewha Gang en gång var så förorenad, så att det inte fanns något liv i den över huvud taget, men så var det faktiskt...

När mamma Annette var på besök så fick Walter titta på bambuskog...

...och han fick titta på blommor...

Han fick även titta på en nybyggd fontän. Det var dock aningen halkigt att sitta där...

Selfie i bambuskogen...

Äntligen får man springa av sig!!!

🐾🐾🐾🐾🐾🐾🐾

Jippie!!

Det blev mycket gos i sängen när mamma var på besök...

Ibland blev det lite dans...

Ibland kunde man bara sitta och mysa i knät.( Fast jag undrar om Walter var nöjd med frisyren han fått av Bob...)

Tydligen fick han sitta på bordet också...

Vi gjorde många utflykter, och alltid var det dags att fika någonstans på vägen...

Walter tog sig gärna ett dopp...

...under Bobs överinseende...

Just denna dag var vi på utflykt till Tongdosatemplet, som tydligen är Sydkoreas största tempel... (Jag skrev om detta besök här: Dita i Korea: Tillbaka vid Tongdosatemplet )

Walter är uttråkad, han vill inte ens vara med på bild...

Utanför en souvenirbutik. Walter är ännu mer uttråkad. (Kanske Bob också...)

Walter var inte välkommen överallt på tempelområdet, så grabbarna fick ta lite "egentid"...

Sitta på bron fick han lov att göra...

Vi fikade som sagt ofta. Här gick utflykten till Ganjeolot...

Vi var inte helt ensamma... Jag har ändå foto-shoppat bort lite folk...

Utflykt till Seuldo Lighthose. Där var Walter i alla fall välkommen...

Han utforskade stranden...

...och han spanade ut över havet... (vi fikade där också...)

Utflykter till Jinha Beach var väldigt uppskattade...

Mamma Annette och Walter roar sig bland vågskvalpen...

De verkar ha jättekul tillsammans...❤️

Fast här tror jag att Walter försöker rädda mamma, ser ut att behövas...

Sen var det skönt att vila sig i skuggan... Walter alltså, inte Bob...

Vi har haft utflytker i ösregn också, även om det inte var Walters favoritväder. Här sitter han inklämd mot mitt ben, allt för att komma under paraplyet...

💝

Fika i en av Myungduk Eco Park's pagodor...

Blöt hund i pagodan...

Väldigt blöt hund i bilen...

Walter var alltid med på våra "skype-möten" hem till Sverige. Här pratar vi med

Theres och Doris...

Och han var alltid med vid alla högtider. Här är klockan 00:02, dagen före min födelsedag.

Walter väntar med spänning...

För självklart skulle han vara med och öppna paket, något av det bästa han visste...

Han var oftast kvällens huvudperson...

Och det är precis som det ska vara...

Pratar lite med husse...

Ibland, när vi hade lite väl kul...

...då fick vi dömande blickar...

...och så gick han demonstrativt och la sig... (Bob också tydligen...)

Fast Walter var i centrum även när han sov...

Sånt var besöket i Ulsan 2011...

Men i maj 2012, så var favorit-extra-matte tillbaka igen...

Då startade utflyktsdagarna igen. Här är vi på promenad i Myungduk Eco Park, där det ösregnade sist ...

Mycket blommor (och munskydd...)

Näckrosorna hade tyvärr inte slagit ut i dammen ännu...

Walter är väldens bästa fotomodell. Mamma också så klart...

💖💝💥

Ännu en utflykt och ännu en park, Grand Park... Tyvärr var det för tidigt även för lotusblommorna att slå ut...

Familjen...❤️

Måste bara ha en närbild... Hur vet han att han blir fotograferad?!

Det är alltid mycket folk och många hundar i Grand Park. Hundarna har oftast tröja eller klänning på sig och kan inte gå i koppel...

Walter, utan tröja och utan koppel, verkar mest tycka att de uppför sig konstigt...

Han tittar långt efter hundar och folk... Undrar vad han tänkte...

💝

Walter fick träffa på en del barn också, vilket han tyckte var kul. Fast oftast var barnen livrädda... (Föräldrarna också...)

Det fanns hund-toalett i Grand Park. Walter verkar inte så imponerad...

Jag antar att det är en hundtoalett...

Promenaden genom Grand Park avslutas med ett besök hos dessa tjusiga skulpturer, av olika djur som spelar diverse instrument... Observera, det är plast-brons-skulpturer... Plast...

Skönt att vila upp sig efter en ansträngande dag... Walters favorit-sätt att vila på...

Ny dag, nya utflykter. Vi åkte mot kusten och Bongil Beach. Walter syns lite till höger i bild...

Han hade fått ett eget "sol-tält", för det var aningen för varmt för en (väldigt) långhårig liten hund...

Men kanske skulle vi känna lite på vattnet?

Walter kände på vattnet lite väl långt ut, han höll på att åka med vågorna ut igen! Vi blev ganska blöta om byxorna...

Det blev i alla fall bra foton...

Vi gjorde lite mindre kul saker ibland också, som att besöka veterinären. Fast Walter blev alltid kompis med de andra patienterna...

För vem kan motstå Walter?...

Ibland så var vi bara ute och spatserade. Exordium syns i bakgrunden. Igen... Denna dag besökte vi parken vid Ulsan Culture & Arts Center...

Jag hade köpt ny hatt. Bäst att hålla i den ordentligt, för jag ville ju inte att den skulle hamna på Taewha-flodens botten. Det räcker att en av mina hattar ligger vid foten av Kinesiska muren...

Det blir mycket blommor att upptäcka för Walter, när mamma är på besök...

Han är med på vad som helst, bara han får vara med. Bästa modellen som vanligt...

Vi cyklade till parken vid vår flod, Taewha-parken, igen...

För att fika (så klart)...

Till och med Bob kom dit, efter jobbet...

Walter, mamma och jag fick oftast roa oss själva, när Bob var på jobbet. Nu var det dags att vandra i skog och berg vid Dongchuksa...

Konstig exponering på kortet...

Walter tyckte att vi var långsamma...

"Ska det ta så lång tid att skutta uppför några sten-stigar?"

Äntligen uppe! Fikadags, fast inte inne i pagodan. Där fanns inget att sitta på... Vilket är helt normalt, för koreaner sitter ju ändå på golvet hela tiden...

Koreanska lycko-totem. Förr i tiden så bad man till dessa, för att bringa lycka till sina vänner och sin by. Det finns olika typer, i olika delar av Korea, och de har alla sina egna namn. I söder kallas de Beob-su eller Beok-su. Figurerna sägs kunna avvärja ondska...

Närbild igen...❤️

Vi var tvungna att stila lite för koreanerna, på utomhusgymmet. Här rockar vi loss med den 3 kilo tunga rockringen...

Lätt som en plätt...

På nervägen från berget tog vi en sväng förbi det cirka 1000-åriga Dongchuksa-templet.

(Bryr mig inte om visa templet, finns redan i Dita i Korea: Dita i Korea: Med mamma på tempelpromenad, italiensk lunch och koreansk fika... Fokus ligger på Walter...)

Fotomodell-hunden...

Vattenpaus innan nedstigningen...

På nervägen hade bara trappor istället för skogsväg... Man hade redan börjat pynta med lampor i träden, inför Buddhas födelsedag, som låg bara några dagar bort...

"Tur att man fick vila i sängen efter denna ansträngande vandring"...

När vi alla blivit utvilade efter bergsvandringen, så åkte vi till Jujeon Pebble Beach. Skönt när det fläktar i skägget...

Vi tänkte ta en italiensk lunch på Casa Di Mare, som syns långt i bakgrunden...

Det var inte helt problemfritt, för de ville att vi skulle sitta inne och äta. Men där var ju iskallt (AC:n på högsta effekt som vanligt!), vi ville sitta i solen!

Bob lyckade tjata till sig en uteplats. Det var inte direkt fullsatt på restaurangen...

Mätta och belåtna...

En annan dag, en annan utflykt. Vi åkte mot Jinha Beach igen, där det öppnat ett nytt kafé, Faro, som vi ville pröva... Kaffet var gott och våra bakelser smaskiga...