Nya försök...

Så var det den tiden på dagen igen... Walter gör ständigt försök att påkalla min uppmärksamhet, genom att gå ut på balkongen och stirra på mig... Samma sak, vare sig det är gassande sol...

...eller lite gråväder...

Annars finns det alltid någonting att se från vår balkong. Vi ser inte bara varvet, med den röda båten Knarr, där Bob jobbar... Ibland flyger det helikoptrar över viken...

Eller så ser vi folk på vattenskidor, som försöker finslipa sin teknik...

Ibland ser vi folk som dyker. Spännande! Undrar vad de letar efter... 

Walter och jag gick och kollade, men vi upptäckte inget spännande...

En polisbåt stannade till och sa troligen något "bestämt" till dykarna, för de åkte därifrån sedan... Inte så kul för dem kanske...

Och inte var det kul för Walter att göra ännu ett veterinärbesök. Såret på foten läker inte riktigt, och det är fortfarande något med hans ögon. Det känns som att vi är där nästan en gång i veckan... Huskatten känner igen Walter i alla fall... Nu är det nya försök som gäller, med droppar, tvätt och salvor. Hoppas att det blir bra den här gången. Börjar att bli lite tjatigt...

Vi har även gjort andra, lite trevligare, försök i veckan. Vi har försökt att vara lite kulturella. Således tänkte vi besöka Museum of the Future, framtidsmuséet. Här syns det i bakgrunden...

Det gick jättebra som vanligt, vilket syns på mitt ansiktsuttryck...

"Ursäkta det är utsålt idag"... Men va f...#£#¤*...

Okjej då da... Vi gick tvärs över gatan till en liten marknad. Det är Ramadan nu, från 10 mars till 9 april, så det finns många små jippon överallt för tillfället.

Bob står på den magiska mattan, med en koreansk "kiosk" i bakgrunden...

Och som en rymdfarkost svävar framtidsmuséet i bakgrunden...

Jag köpte ingen kaftan och hittade inte några kaffekoppar heller. Var faktiskt inte så mycket som vi tyckte om här... 

Eftersom Walter ändå var hemma, så fortsatte vi vårt shoppingförsök. Vi åkte till Dubai Mall (trots att det är för stort för att ge någon som helst shoppingkänsla, enligt min åsikt). 

Bob ser otroligt lycklig ut. Kanske för att han i alla fall hittade en tröja att köpa...

Så till några positiva försök, något vi faktiskt har lyckats med. Vi har hittat ett sätt att ta oss runt i Dubai när Walter är med. Det är lite svårt ibland om man vill ta ett glas vin, för hundar är inte tillåtna i taxibilar här. Vi har i och för sig hittat en hundtaxi, som är bra. Det enda som är lite krångligt är att man måste boka hemresan innan man ens kommit iväg... Men... Här åkte vi i lördags kväll, på väg hem efter en trevlig utflykt. Gatorna är Ramadan-pyntade...

Staden swishar förbi, men det är ingen av oss som kör... Det finns nämligen ett företag som heter Zofeur, företagsnamnet låter som "såffööör", om man nu skulle vara lite "tipsy" när man uttalar "chaufför". Namnet passar bra, för deras affärsidé är att de kommer och kör din egen bil hem, från var du än befinner dig och i vilket tillstånd du än befinner dig i. Toppen! I Korea hade de samma service. Det är väldigt bra de gånger man kör till en restaurang, och sedan tar en öl. Här gäller nolltolerans. Lägsta böter vid rattfylleri här är 25 000 AED (nästan 80 000 sek!) och fängelse. Utöver det så kan ditt körkort dras in någonstans mellan 3 månader och 2 år... Vår chaufför körde väldigt bra, nästan lika bra som Bob.

Men nu går jag händelserna i förväg, som pratar om vår hemresa innan vi ens kommit på plats, ha, ha... I lördags gjorde vi nämligen ett nytt besök nere på palmen, denna gången "på stammen", ungefär vid min pil... Bob hade hittat en hundvänlig restaurang vid Palm West Beach...

Eftersom vi kunde köra vår egen bil dit, så behövde vi självklart parkeringsplats... Här får vi hjälp med det utanför ett av hotellen... Fast Bob verkar inte heelt nöjd...

Varken Bob eller Walter verkar nöjda, ha, ha...

Här har vi i alla fall en nöjd person... (Hon ska ju snart få lite vin)

På plats vid Jones the Grocer. Jättemysigt ställe, där hundar av alla storlekar och sorter också var välkomna. Och vi var välkomna i restaurangen, inte på någon bakgård, som det skulle kunna vara när man har hund med sig... Det var lite svettigt under parasollen dock...

Bob svettas inte, han är sval och cool...

Walter kunde välja mellan kärra, handduk eller leopardväska att ligga på eller i...

Här var det tydligen bättre att ligga...

Dubai Down Town syns i bakgrunden...

Inte så många på stranden för tillfället...

Vi promenerar vidare, för att göra fler försök på besök, längs strandpromenaden...

Nästa anhalt blev Koko Bay... Det visade sig att hela West Palm Beach var både hundvänligt och mysigt...

Fick faktiskt lite Key West-känsla. Avslappnad stämning, bra musik. Drinken låter vänta på sig dock...

Vi ville ha en Bahama Mama, som vi testade första gången på Islamorada, som ligger cirka 2 timmar utanför Key West. Nja, den hade de tagit bort från menyn på Koko Bay, men de hade en Banana Mama istället. Den såg smarrig ut när den kom, men den blev minsann ingen favvis...

Nej, tacka vet jag Islamorada. För när jag smög omkring bland buskar och snår...

...då hade Bob smugit och fixat smarriga drinkar. I plastmugg och allt, ha, ha. Men stället var supermysigt... Och Bahama Mama blev en stark favorit... (Stark i dubbel bemärkelse, fast det kändes inte...)

Så här såg lyxvarianten av drinken ut. Smaskens! Längtar redan tillbaka...

Tjingeling...