Teknikens fördelar och nackdelar...

Dagens första foto är som alltid en bild på snyggingen i familjen. Och på samma promenadväg... Same procedure as last week...

Idag hade jag tänkt ha en "pysseldag", med lite sömnad och kanske göra färdigt min stora döskalle. Här är min "arbetsplats"... Innan jag startade att pyssla, så skulle jag bara göra lite grejer på nätet, betala räkningar bland annat. 

Teknik som fungerar är ju bra, men teknik som krånglar är sådär... Vad gör man när man får detta besked på sitt mobila BankID?! Men va fa... Då kommer jag ju inte in någonstans på nätet ju!!! Panik! Tänk om jag inte skulle kunna lösa detta på ett halvår! Slängde mig på telefonen till min bank. Som tur var så svarade en lugn och behärskad person, för jag var raka motsatsen. 

Jag skulle börja med att gå in på inställningar på mitt BankID och skrolla vidare, där stod i princip allt en "teknik-idiot" kunde behöva... Skulle bara klicka vidare på diverse alternativ... Sedan skulle jag ha mitt pass (som jag lagt på ett "bra" ställe🙄). Det tog en stund att hitta passet, men personen i luren väntade snällt. Passet skulle scannas, några viktiga "linjer" skulle kännas igen, vi klickade vidare...

Jag skulle ta en selfie, som också skulle kännas igen. Fotot blev ungefär så här, men jag blev igenkänd, så det är väl så här jag ser ut, ha, ha... I alla fall så löste sig problemet, och jag fick nytt BankID. Fantastiskt! 

Annars så har veckan varit som vanligt. Kvällspromenader... 

Sitta på balkongen...

Äta scones på helgfrukosten...

Lyssna på (irritera sig på🙄) alla båtar som kör fram och tillbaka i vår vik...

Lite sol och bad har vi också hunnit med. Vattnet är väl cirka 26 grader, helt i en badkrukas smak...

I helgen tog vi även en sväng till Hyatt. Där har en stor del av personalen bytts ut, så jag var lite orolig för om vi inte kunde ta med vår Walter-kärra in. Men det fungerade precis som sist, inga problem...

Vi träffade Guðmar och Lara där, så det blev en trevlig stund. Här är vi på hemväg, men Lara gick så fort, trots att hon är höggravid, så hon fastnade inte på fotot, ha, ha...

Har även gjort en del shopping, främst mat, som Bob tycker är kul att köpa...

Jag brukar hamna på helt andra avdelningar än frukt och grönt... Här fanns till exempel en liten julavdelning... Köpte två "jul-kameler"...

Det är ju snart dags att pynta, baka, och koka inför julfirandet. Så jag återgår till min fundering om teknik. Nätet är bra, även om jag inte är särskilt aktiv på sociala medier. Fast jag följer vissa sidor. Kanske inte de trendigaste sidorna, men ändå. Vad sägs om "Äggostens vänner"? 🤭... I helgen skulle det således "bakas" äggost... 

Måste fixa lite inför fotograferandet...

Hade beställt 1 kilo socker, såg fel på förpackningen så jag fick 5 kilo istället... Jättebra...

Är väl inte så märkvärdigt at berätta om äggostkokning (äggost ska aldrig koka, jag vet...), men nu hade jag lärt mig något nytt på nätet, hos Äggostens vänner. Man kan göra den i micron! 

Here we go...

Efter 10 plus 10 minuter, på 700 w... Ser aningen "omelett-aktig" ut. Men raskt ner i äggostformen, så den får rinna av...

 

(Blir tydligen en stilstudie av mig idag😉...) Färdiga resultatet blev kanon tycker jag. Den är självfallet annorlunda än den jag gör hemma, här finns till exempel inte gräddfil, så det blir sour creme som surrogat. Den smakade i alla fall som den skulle. Ska nog inte stå och röra i kastrull mera...

En annan spännande faceboksida jag följer är "Återbruka mera"... Folk gör om diverse saker till...eh...  andra saker... Eller så syr de om kläder. I alla fall, i veckan har det varit dags att "återbruka". Fast denna gången var jag tvungen att köpa de grejer som skulle återbrukas... Som vanligt var det massor av plast som skulle lindas av paketen...😖

Idag var det plastgalgar som skulle "återbrukas"...

Walter ser konfunderad ut...

Jag tar lite hjälp av Fixare-Bob...

Nu börjar det att likna något...

Fördelar med tekniken och nätet är ju självklart att det finns massor av saker man kan lära sig om man vill. Som till exempel hur man gör en adventsstjärna av galgar...

Så här tjusigt lyser den på kvällskvisten, färdig lagom till första advent på söndag...

Tjingeling...

Tillbaka igen...

 Aningen sömnig idag... Klockan är 9, men i kroppen är klockan bara 6... Gäsp...

Kom tillbaka till Dubai i tisdags, så huvudet hänger inte riktigt med. Det är alltså värre än vanligt... Inte ens en kopp kaffe, framför mina vackra rosor, hjälper...

Tror att Walter har jetlag också... Eller så är han bara trött, för det har varit körigt den sista tiden. Fast kanske inte direkt för honom...

Inför flygresan förra året så var det många dokument som skulle införskaffas och betalas för. Lika många dokument var det så klart i år. Fast arbetsgången kändes annorlunda. För mig är det förvirrande att man ska ansöka om export- och importtillstånd 14 dagar före resan, och samtidigt sända in bevis på att djuret är undersökt av veterinär 5 dagar före resan och avmaskad 7 dagar före resan... Hm... Det går inte riktigt ihop... Hur som helst... Alla papper ska sändas in för godkännande till flygbolaget Etihad, som därefter ska ta oss till Abu Dhabi. 

Vi skulle flyga till Frankfurt den 18:e november, sova där en natt och fortsätta mot Abu Dhabi den 19:e. På söndagskvällen visste jag fortfarande inte om Walter var godkänd för att få flyga vidare på tisdag... Pust...

 

Här ligger han och snarkar, helt ovetande om vilka problem han skapar...❤️

Lång historia kort, på måndag morgon blev vi godkända för resan! Jippie!! Bara att borsta tänderna och slänga sig i taxin... (i princip😉...) Här är vi framme på flygplatshotellet och kan pusta ut...

Tisdag morgon fortsatte resan...

Vätskepaus före boarding...

Trots att vi alltid verkar få VIP-behandling när vi flyger med Etihad, så får Walter fortfarande ligga på golvet... Verkar funka bra att sova där också... Hade smygöppnat hans väska lite...

Flygresan flöt på utan problem, mer än att jag blev hungrig... Så var det dags för eldprovet, att besöka tullen och "chefsveterinären"... Där vi fastnade i två(!) timmar förra året, för att nätet inte fungerade, så att vi kunde betala inreseformuläret... Nu visste vi att vi hade ALLA dokument som krävdes, så det borde väl inte vara några problem...

Det var inte samma kvinnliga veterinär som sist, denna gång var det en trevlig man. Han skämtade till och med om Bobs namn, som han såg bland alla papper. "BobAllan, BobAllan, ♫🎶" sjöng han... Han läste alla papper noggrant, allt var i sin ordning. Så var det dags för själva hälsodokumentet. Det är ett dokument där en så kallad officiell veterinär har utfört kontroll av Walter. Hans hälsostatus ska dokumenteras och allt i passet ska skrivas in. Det är viktigt att allting stämmer. "Varför står det 2025 på den senaste rabiesvaccinationen?" frågar veterinären... Han sjunger inte längre ska tilläggas...

Jamen vad f*n... Här går man till en myndighet för att allt ska bli rätt!! Och betalar för det!! Det FÅR ju inte bli fel!! Ska jag bli stående här igen?! Och den här gången är det inte en avgift som ska betalas, det står fel uppgifter i dokumenten!!!! Skulle vi bli hemskickade?! Skulle Walter hamna i karantän?! Lång historia kort... Detta var en väldigt vänlig man, han kopierade Walters pass (där stämmer ju alla uppgifter) och förde in rätt uppgifter i "datorn". Han förklarade att han inte fick göra så, och att en annan veterinär förmodligen inte skulle godkänt detta, men... 

"Var försiktig nästa gång", sa han. 

Vi kom in!! Och "chauffören" Bob stod och väntade på oss...❤️

Efter en lång dag så är vi i alla fall tillbaka på vår balkong, på La Rive 4...

Våren och sommaren i Sverige gick fort... Vi hann med promenader på stan...

...och att bryta lite regler... (Fimpar är det tydligen okej att slänga här...)

Vi har varit på frisörbesök...

Har även varit på Halloweenfest...

På Orust är vi heeelt normala på halloween, ha, ha... Här är jag och Aoy...

Walter har även hunnit med att gå på restaurang med sin kompis Edith...

...och han har myst framför brasan med sin kompis Sonja...

Sonja hämtade alla Walters leksaker från köket, ha, ha...

Walter har kört åkt bil...

Vi har firat mini-jul hos mamma Annette på Orust...

...och vi har fikat hos Fröken Truls...

Tyvärr får jag nu vara utan mitt favoritväder (grått och gärna lite regningt)... Och Walter får vara utan gräsplättar...

...och utan lövhögar...

Istället blir det promenader på välputsade, soliga, ljusa och raka trottoarer...

...bland stickiga gräsbuskar...

...och på jordiga plättar, där det växer några förskrämda plantor...

Man kan i alla fall få se spännande saker på promenaderna. Här sitter en stor monster-katt...

Men de bästa sakerna på promenaderna är ändå dessa två. Blir nog en bra vistelse i Dubai denna gången också...

Tjingeling...