Som vanligt är vi ute och svettas på morgonen, Walter och jag...

För varje vecka så stiger graderna uppåt, sakta men säkert...

Cool kille...

Och här kommer en annan cooling, som med bestämda (och motvilliga) steg går mot stranden. Måste i alla fall, en gång i veckan, få med mig 12 minuter framsida och 12 minuter baksida i solen... 😜

Då är det trevligare att spatsera till Hyatt på kvällskvisten...

...för en liten fredagsöl...

...och lite fredagsvin...

Walter fick dock varken det ena eller det andra...

Fast han kunde smygtitta på kvällens fyrverkerier från Nikki Beach...

Det syns ofta fyrverkerier just här, men jag vet aldrig vad som firas...

Tjusigt var det i alla fall...

Hemma på vår balkong är det oftast lugnt och behagligt att stå och filosofera...

Men även här kan vi ibland smygtitta på fyrverkerier...

Pompös avslutning...Troligen kommer även detta fyrverkeri från Nikki Beach...

I veckan så har vi faktiskt sett annat än fyrverkerier från balkongen. Vi hörde en kväll något som surrade. Det var ett stort gäng drönare, som höll på att formatera sig. Vad skulle detta bli tro?...

Vi smygtittade med spänning...

Ett hjärta...

Hjärta i ett SMS?...

Glass? Blombukett? Ingen aning...

Dubbelhjärta...

Tjejnamn? Aha! Nu börjar det klarna...

💖💗💝

Och så ringen, så klart...

Bröllopsresan fixad?

LOVE... Gulligt var det i alla fall. (Hoppas verkligen att hon sa ja...🙄)

Och här har vi nåt annat gulligt... Vi är på väg på en liten utflykt igen...

Vi tänkte besöka Queen Elisabeth 2, i Port Mina Rashid. Hon är "ett pensionerat brittiskt passagerarfartyg. Fartyget byggdes ursprungligen för Cunard Line och drevs av Cunard, från 1969 till 2008, både som ett transatlantiskt linjefartyg och ett kryssningsfartyg. Hon togs sedan ur drift och förvarades på land, tills hon konverterades och har sedan den 18 april, 2018, fungerat som ett flytande hotell i Dubai".

Vi tänkte inte gå på en 2 timmars guidad tur, vi ville bara besöka muséet på båten. Men näha, det kunde vi inte, sa en väldigt bestämd kvinna bakom disken. Märkligt. Bob står här och dubbelkollar informationen vi läst på nätet...

Gick runt och tog lite foton på diverse pryttlar, så att man i alla fall kunde låtsas att man

hade varit här...😡

Här, på baksidan, ligger fartyget, nu alltså hotell...

Vi såg folk, som skulle bo på hotellet, komma och gå. Jag tyckte att vi bara skulle ta och smita in med dem, men Bob tyckte inte att det var en jättebra idé...

Lång historia kort, letade på mobilen fram exakt vad som stod på nätet, att muséet var öppen från 10:00 till 22:00. Gick fram till disken igen. Denna gång stod det ytterligare en kvinna där. Och hon sa att jojjemensan, klart att vi kunde gå till muséet. Den "första" kvinnan ursäktade sig då med att hon trott att vi bara ville gå den guidade turen. Huh? Vi var ganska så tydliga med vad vi ville göra, så varför hade hon trott det? Dålig ursäkt bara...

Strunt samma, nu kunde vi i alla fall gå in utan att smyga, som jag först tänkt, ha, ha. Men de gav oss lite regler, om att vi bara fick gå till muséet. Ja, ja, självklart...

Bob hittade vägen till muséet, The Travellers Cove...

Det står om The Travellers Cove att det är "tillägnat att utforska Queen Elisabet 2:s rika historia och erbjuder besökarna en mängd olika utställningar, som beskriver skeppets resa från dess konstruktion 1967 till dess sista resa 2008". Det var ett pyttelitet museum... Jag hälsar i alla fall på kapten...

"Denna plats ger ett utmärkt tillfälle att fördjupa sig omfattande i skeppets historia och förbättra sina kunskaper". Bob fördjupar sig bäst han kan...

Han har hittat styrman... Tyyyp...

Jet-lag vet man ju vad det är, men vem har någonsin hört talas om "ship-lag"? På väggen hängde en artikel, med Cunard-reklam för QE2 (Queen Elisabeth 2), som de ville att man skulle resa med (istället för flyget) till New York. QE2 utgick från Southampton och resan tog knappt fem dygn.

"Vi kommer att skämma bort dig (wine you, dine you and pamper you). Så du kommer till New York och känner dig redo för vad som helst. Det bästa är att du anländer med din kroppsklocka perfekt inställd på New York-tid och kan få ett försprång på alla de där tidseftersläparna, som landar och känner sig redo för sängen vid frukosttid. Oavsett varför du åker till Amerika, så kommer vi att se till så att du inte anländer med huvudet i molnen".

Bob har i alla fall inte huvudet i molnen, han har fullt upp med att titta på diverse kuriosa...

Ännu ett pyttelitet rum...

Där hängde det många plaketter på väggen...

Plaketterna visade alla hamnar/ länder som QE2 hade lagt till i. Det var en del...

Vi var ganska snart klara i det lilla muséet. Då fortsatte vi med en smygtitt ute på däck...

Tredjeklassens passagerare, ha, ha...

Nja, vi fortsätter nog att tjuvkika lite till...

En walk in closet! En sån ska vi ha! Nä, det var faktiskt en butik. Bob tyckte det var tur att den var tom, annars hade det blivit dyrt, ha, ha...

Vi hittade en bar/ gammalt disco att smygtitta på. Baren var inte öppen...

Här var säkert coolt en gång i tiden. Men nu så var det lite sunkigt och luktade gammal rök...

Då traskar vi väl vidare i vår smygtitt, vi som skulle stanna i muséet...

"Kommer du?"...

Och här har vi prins Philip och drottning Elisabeth...

Vi fortsätter...

"Ska jag stoppa in telefonen här sa du?"

Nu börjar det likna nåt! Lido däck!

En pytteliten bar var öppen. "Mini-bar"?😄Man får vara glad för det lilla, ha, ha...

"Drottning Elisabeth bjuder in dig till en luftig värld, där det rymliga däcket skapar en utmärkt bakgrund för dig, så att du kan njuta av en perfekt Cunard-upplevelse"...

💕

Långt där borta ser man varvet. Hoppas att Bob inte står och längtar dit...😜

Det var aningen svettigt, trots skugga och kallt vin...

En epoks skymning. "Queen Elisabeth 2, den sista av de stora oceanfartygen, minner om en era av älskvärda och okomplicerade resor. En era som idag lever i minnen av de magnifika passagerarfartygen, och den roll de spelade i fred och krig, och för att upprätthålla nationell stolthet". Fast nu var vi klara med vår "smygtitt" på fartyget...