Mer av Walters reseminnen...❤️‍🩹

 Dagarna går sin gilla gång... De känns tomma utan Walter...

Äta måste man ju ändå göra, så i lördags var Bob & jag på Monkey Bar. Det syns kanske varför stället kallas så. På deras hemsida så står det att "Monkey Bar blandar, skakar och rör om vad som helst. Med mycket kärlek förstås"...

Vi satte oss ute, för inne var det svinkallt!! (Fast ute blev det vääldigt svettigt, även om Bob ser cool ut.) Till vänster i bild, bakom väggen, kan man ana det silvriga och ovala Museum of the Future, Framtidsmuseet. Eftersom vi inte kan arabiska, så kan man undra vad som står skrivet på museets väggar. Det är en dikt av Mohammed bin Rashid Al Maktoum: " Vi kanske inte lever i hundratals år, men produkterna av vår kreativitet kan lämna ett arv långt efter att vi är borta"...

Stället var inte direkt fullt...

På hemsidan står även: "Njut av fantastisk utsikt över Framtidsmuseet, medan du njuter av våra drinkar, perfekt i kombination med en latinamerikansk-inspirerad matmeny"... 

Det var många som skulle stå vid just vårt bord, bara för att ta foto på museet... 🤬

Vi åt inte direkt latinamerikanskt, vi tog sushi...

Och i söndags lyxade vi till det rejält. Vi åkte till festival City, där finns ett stort köpcentrum. 

Gissa var och vad vi åt efter vår shoppingrunda?...

Köttbullar på IKEA! De var inte lika goda som mammas. Men kakan, som Bob hade köpt till dessert, den var smaskig...

Spelar ingen roll hur många restauranger vi äter på, saknaden är lika stor när vi kommer hem...

Därför fortsätter jag med Walters reseminnen. När vi bodde i UK 2014, så tog vi en sväng till Shere, som ligger i Surrey. Här har vi kommit fram till vårt boende, Shere Luxury, B & B...

Top Floor...

Walter ville genast märka ut sina revir...

Måste spana lite...

Liten spök-hund...

På vandring i Shere, som är en vacker typisk engelsk by. Den lilla byn ligger bara 40 minuter från London, så vi hade inte kört så långt...

Det var tyvärr inte en röd Ferrari som stod parkerad här... Fast det såg ju Bob från kilometers avstånd, med sin bil-röntgen-blick...

Grabbarna på väg någonstans...

Walter ville titta på ejdrar...

Mindre intressant för Walter var väl alla kyrkor vi skulle stanna till vid. Denna vackra kyrka, 

St. James Church, byggdes omkring år 1190... (Man måste ha koppel när man promenerar nära kyrkor... Inget kul...)

Det blev bättre när vi hittade puben The White Horse...

Där var vi alla lika välkomna...

Familjen...💖

"Kan jag få smaka på lite öl?"

"Bara lite?"

"Vatten verkar inte alls lika spännande..."

Vänta utanför matbutiken tyckte inte Walter var så kul...

"Det verkar inte finnas nåt till mej i påsarna"...

Annars så var Walter nöjd med vår vistelse i Shere. Och han var väldigt nöjd med rummet. 

Där kunde han spegla sig den stora spegeln, så att han såg om skarfen satt rätt...

Han tyckte att det var mysigt att ibland bara stanna "hemma"...

För då var det lättare att mysa med husse...

Mycket bättre...

Okej, prova husses mössa var kanske inte det roligaste...

Bob verkar ha roligast... Walter tänker nog bara "suck!"...

Lika bra att gå och lägga sig...

Walter har i alla fall besökt sin beskärda del av pubar i England (i andra länder också😬)...

Lite besviken att han aldrig fick smaka på ölen...

Det var verkligen aldrig några problem med Walter, vad vi än gjorde, och var vi än var. 

Världens Bästa...

Även när vi på  ̶k̶v̶ä̶l̶l̶s̶ natt-kvisten smög hem till vårt B & B. Då var Walter tyst som en mus...

Vi njöt av smarriga frukostar  i Shere. Mannen i huset gjorde bästa hotellfrukosten till oss 

varje morgon...

Walter fick ingen croissant, han hade med sig egen mat...

Det gällde att fylla våra magar, så att vi orkade med alla upptäcktsfärder...

Här har vi precis mött en hord av skällande hundar. Bob tittar noga var han sätter sina mockaboots, så att han inte får hundskit på dem igen. Walter bryr sig inte om vare sig hundar eller mockaskor...

Jag tror att han klarade fossingarna den här gången. Bob alltså, inte Walter...

Tänk vad man kan springa på ute i skogen. William IV är en lantlig pub och restaurang, från 1500-talet, som ligger i hjärtat av Surrey Hills...

Vi måste ta ett litet lunchstopp så klart...

Puben hade speciella regler för mobiltelefoner och hundar: 

*Använd inte din telefon på puben. Du kan ha den påslagen, men gå gärna ut om du ska använda den. 

*Vi välkomnar väluppfostrade hundar, i koppel, i baren. Tyvärr säger lagen att de inte får vara i matområdena. 

*Låt inte din hund smyga omkring, vara i vägen eller störa andra. Vi tillämpar en "sist in, 

först ut- policy", om några hundar inte kommer överens.

*Låt inte din hund använda vår trädgård som toalett".

Det var bra regler tycker jag...

Här har vi i alla fall en hund som var mer än välkommen. Walter visste dock inte riktigt vilken vattenskål han skulle välja. Vilken hade den perfekta storleken tro? 

Han gillade så klart sin egen medhavda vattenskål bäst... Man vill ju inte att vattnet ska lukta 

"nån annan"...

Vi var så klart inomhus också, där fanns en mysig brasa...

Heter man Världens Bästa Walter så kan man vara var som helst. Och vara utan koppel...

Interiör?...

Promenaden fortsatte...

Ingen hundskit på skorna än...

På väg mot St. James Church. Walter tycker inte alls att det är intressant med kyrkor...

Det var fin natur att promenera i...

Jippie!

Vi börjar närma oss...

Om man har sett filmen "The Holiday", så känner man igen både omgivningarna och kyrktornet...

Fast den gulliga stugan som Iris bodde i, den hittade vi inte, för den fanns inte på riktigt. Fasaderna byggdes bara ihop på fältet inför filmen, och interiören kom från nån annan liten stuga. Fusk...

Nåja, en fin vandring var det i alla fall...

Vet inte vad Bob pratar om med husägaren här. Kanske hade Walter uträttat sin nummer 1, 

på mannens husvägg? (Så var det så klart inte...)

Vi traskar vidare...

Här har Walter fått span på någonting...

Nu spanar både Bob och Walter på samma sak...

Kanske såg de en genväg till The White Horse?... Den puben var förresten också med i filmen The Holiday...

Alla får plats på The White Horse...💖

Walter besökte inte bara pubar i Surrey, det fanns massor av vacker natur att lukta på...

Walter på äventyr...

Hittade en stol att vila på...

Tyvärr Walter, nu var det dags att besöka en kyrka igen... St. Martha's Church byggdes i början av 1100-talet, men skadades allvarligt 1745 i en explosion. 1848-1850 byggdes den om, av Henry Woodyer, i normandisk stil. Man införlivade även några av lämningarna från 1100-talet...

 Var är kopplet?

Äsch, Walter står över sådana regler som "koppeltvång"... Fanns föresten inga skyltar...

På kyrkbesök... Den var lite fin...

Så vandrar vi i skogen igen, det var betydligt mera populärt...

Bob promenerar långsamt idag. Kanske rädd om skorna...😱🐾

Så var vi tillbaka inne i Shere. Walter och jag undersöker "rondellen" lite...

Och vi hittade ännu en liten pub, där vi kunde äta innan bilfärden hem till London igen...

Walter 4 år... Han fick som vanligt ett varmt bemötande. För vem kan motstå honom?

Walter 13 år är också svår att motstå tycker jag. Inte ens regnet kan stå emot hans charm, dropparna har bildat ett hjärtformat märke på trottoaren...❤️

Han har ju hela sitt liv rest omkring i världen. Åtta länder är väl inte fy skam att ha besökt, 

när man är hund? 2013 bilade Walter (13 år som sagt), tillsammans med mamma och mig, 

till Haag, i Holland. Här har vi en fikapaus på Rödby-färjan... 

Kissepaus för oss alla tre någonstans i Tyskland...

Äntligen framme efter en låång dag...

Mamma och jag tar oss ett välförtjänt glas vin (nästan mitt i natten...) och Walter får äntligen krypa ihop i sin leopardväska...

Fast där låg han minsann inte hela natten...

Scheveningen-pirenSche

Scheveningen-piren

Eftersom Walter sovit i sängen hela natten, så var han pigg på att undersöka Scheveningen-piren i Haag...

Här var jättefint, fast aningen blåsigt...

Det var kallare än vad det ser ut...

Så vi hittade en mysig plats inomhus på piren i stället, och där fanns det viin...

❤️

Världens Bästa Walter hade det som en kung...💖

Senare på kvällen besökte vi puben De Maatschappij...

Walter var så klart med på puben som vanligt... Han fick lite godisar, så han var nöjd...

Walter och mamma på promenad i Haag... Det fanns många gulliga hus...

Och det var mycket folk ute på gatorna...

Vi tog en sväng på den långa stranden...

Walter var nog lite trött, han halvsov i sin leopardväska. Tur att han gillar den...

Bäst var ändå att ligga i sin säng, fast i min säng... (Mamma fick ligga bakom ett draperi...)

I sin säng låg han inte så länge...

Nu börjar han att vakna till...

Tur att han gillar både leopardväska och kärra, för nu var det dags för en heldag...

Vi skulle se på blommor (mest tulpaner), i Keukenhof...

Walter tittar ut över blomsterhaven...

Det var jättevackert alltihop!!

Nu tänkte vi ta oss ut i vattnet i bakgrunden...

Här var det kööö...

 "Kan det aldrig bli klart"...

Nu försöker vi ställa upp oss för foto... (Varför måste alla ha så mycket rött på sig!)

"Tråååkigt" tänker Walter...

Nu är vi nästan framme vid "fontänen"...

"Är vi snart klara?"

Äntligen! Fast Walter hade redan tröttnat på att posera...🥹

Nu blev det tulpan-tittande i stället. Då poserar Walter som den fotomodell han är. 

Mamma också...

Vi promenerade under körsbärsträd...

Vi såg mera tulpaner... Walter i sin kärra gjorde stor succé bland alla besökare på Keukenhof... Eller kanske var det skylten som gjorde det...

Vi såg mera fontäner...

Påskliljor och bil-vrak, som faktiskt blev en fin kombination...

Walter och jag poserar i den gröna växt-tunneln...

Alla trängdes för att ta foto på väderkvarnen...

Vi gick till lugnare kvarter, där det fanns mera tulpaner. 

Världens Bästa Walter...💔❤️‍🩹❤️

Jag hittade en engelsk dikt förra veckan, som jag översatt och ändrat lite. Den förklarar tydligt hur jag känner just nu...

Walter...
Jag saknade dig stillsamt idag. Så stillsamt att ingen märkte det. Jag saknade dig när jag klev upp ur sängen och när jag borstade tänderna, när jag väntade vid ingången till gymmet och när jag hörde regnet utanför mitt fönster. Jag saknade dig när jag sparkade av mig skorna när jag kom hem och när jag åt middag, när jag släckte lamporna och kröp ner i sängen för natten. 

Jag saknade dig utan tårar, ljud eller fanfarer. Men åh, vad jag kände det. Jag kände det på morgonen, vid lunchtid, på kvällen och på natten. Jag kände det när jag vaknade, när jag väntade, när jag tränade. Jag kände det hemma, på vägen, i ljuset, i mörkret, i regnet. Jag kände det i vart och ett av dessa ögonblick, varje ögonblick blev tyngre och tyngre, allt eftersom vikten av min saknad efter dig växte och växte. Ja, jag saknade dig så stillsamt idag. Men jag kände det så starkt... 💔

Balkongen är inte så mysig längre...❤️‍🩹