torsdag 2 maj 2024

På besök i Jumeirah Mosque och The Irish Village...

Då var det dags igen...  Jag hade redan skrivit färdigt dagens inlägg, men nu blir det en mindre solig inledning än det som var tänkt... Mitt favoritväder, ösregn...❤




Det är inte kallt... Som högst kan det idag bli 32 grader, som lägst 1(!) grad... 
Det känns som ett skrivfel, men vad vet jag. 




Skönt att det är ljummet, för jag har fortfarande inga regnkläder. Paraply går inte att använda, för varje gång det regnar, så är det halvt storm! Varför blåser det inte när det är kokhett istället? 
Det är ju man behöver lite vind... 





Detta var min tänkta startbild, som vanligt Walter i solsken. Förutom att det är ösregn och blåst idag, så börjar det att bli väldigt varmt här nu. All skugga man kan hitta är välkommen...




På våra kvällspromenader så är det svalare, bara 31 grader utan sol...




På dagtid har vi det aningen varmare, det här var alltså igår... (Från detta till ösregn, ha, ha...)





Det syns på Walters tunga när det är varmt... Och då måste trädgårdsmästarna gå här och fixa planteringarna... Stackars dem...






Jag tycker i och för säg att våra "gräsbuskar" är finare när de är lite vildvuxna, som dessa. De har inte hunnit att bli avskalade ännu... Och det blir även mer välkommen skugga för Walter då...




Mera gräsbuskar...



Det är inte bara buskar vi ser på våra promenader. Låångt i bakgrunden kan vi även se 
Jumeirah Mosque...





Vi ser den från vår balkong (suddig bild)...




Moskén syns från Hyatt också. Under Ramadan så lystes den upp i olika färger...






Här ser vi moskén på kvällspromenaden, i en limegrön färg...






Här växlar färgerna mellan turkost och gult...





När jag först kom hit till Dubai, och skulle hitta rätt när jag körde bil, då hade jag Jumeirahmoskén som riktmärke. Om jag hade moskén till höger, då skull jag svänga vänster för att komma hem...





...och hade jag moskén till vänster så skulle jag svänga höger. Nu var det väl kanske på tiden att besöka mitt "riktmärke"...






I söndags var det således dags för vårt besök...





Bakom det stora trädet ligger vårt mål för dagen. Byggandet av Jumeirahmoskén började 1975 och den stod färdig 1979. Moskén är byggd av gulrosa sandsten och 
arkitektoniskt har den inspirerats av en kombination av historiska islamiska stilar...




Exakt när vi kom fram till moskén, så anlände en busslast med asiater...





Får nog skynda oss, så att vi inte kommer in sist...





Bob går i sakta mak...





Blomsterprakt i hettan...





Mitt i steget...





Vi hade gott om tid före moskébesöket. Vi kom in i en fin "vänthall"...




Där bjöds det på gott arabiskt kaffe eller te...




Smaskiga Lugaimat-bollar (som vi prövade i Hatta Village i januari)...



...och någon slags pannkaka. Alltihop passade mig perfekt!







Det passade även Bob tydligen. Det är nog första gången jag ser honom dricka te...





Smaskens...





Inte så himla lätt att ta selfies, ha, ha...





På övervåningen låg muséet Once upon a time, så dit gick vi efter fikapausen...






Bilden på Shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum är gjord i paljetter. (Han är förresten pappa till prinsessan Sheikha Latifa, som dokumentären Flykten från Dubai handlade om... Hm...)





Svårt att ta selfie på flera personer på en gång...






På nätet står det så här: "Gå in på Once upon a time-muséet i Dubai, och vandra mellan de fängslande berättelserna, föremålen och bilderna från 70- och 80-talen." Bob tittar på ett gammalt skepp från... 70-talet?... Jättegammalt alltså...





Lite vila innan moskébesöket...





...för nu var det dags att gå vidare...





Jag var väl förberedd inför besöket, jag hade med egen sjalett...





Sjalettprydda damer...





Moskén hade problem med vattenskador efter skyfallet för några veckor sedan. Därför var delar av byggnaden avspärrade. Det luktade även fukt, därav rökelseurnan... 





Ännu en tjusig selfie...





Jag kunde väl egentligen inte så mycket om Islam före det här moskébesöket. Som tur var så hade vi en väldigt bra guide, jag minns tyvärr inte hennes namn. Hon kom hit från Storbritannien för 30 år sedan. Sättet hon berättade på var lättfattligt, intressant och verklighetsförankrat, tyckte jag. Hon berättade om att Islam är en fridfull religion, även om många kanske tror motsatsen, med tanke på vad som händer i världen. Hon talade om att det inte behövs några präster som står mellan Gud och människorna. En muslim möter Allah i bönen, och ansvarar själv för sin tro och andliga liv.




Hon förklarade också Islams fem pelare... Pelarna ska bära upp läran,  och hjälpa de troende att leva "ett gott och rätt liv". Detta är tydligen något alla muslimska riktningar har gemensamt.
Första pelaren: Trosbekännelsen (Shahada). "Det finns ingen gud utom Allah och Muhammed är hans profet". Tron på en gud helt enkelt. En troende muslim ska helst upprepa trosbekännelsen varje dag, den ingår även i böneritualen...





Andra pelaren: Bönen (Salat). En rättroende muslim förväntas be fem gånger om dagen. Det är ett ideal som många muslimer försöker följa, även om inte alla gör det... Ibland kan bönerna slås ihop, om det inte skulle finnas möjlighet att gå iväg på arbetstid. Tydligen så är hälften av bönen dina privata tankar, den andra hälften är till Gud. Och man behöver inte gå till moskén för att be. När Walter och jag är på promenad, så ser vi ofta folk breda ut sina bönemattor på trottoaren. Inget ställe är fel att be på (utom toaletter eller kyrkogårdar)... 
Här demonstrerar Mohammed hur man tvättar sig före bönen...





Bönetropen, kallelsen till att be, görs varje dag vid de fem bönetiderna, av en "utvald man". Om du har svårt att "hålla tiden" så gör inte det så mycket, huvudsaken är att det blir gjort. Det hängde en digital klocka i moskén, som visade vilka tider man skulle be sina böner. Men där stod ju sex klockslag? 1. Salat al fajr- morgonbönen, 2. Shuroq, soluppgång, 
3. Salat al zuhr- eftermiddagsbönen, 4. Salat al asr- kvällsbönen, 5. Salat al magrib- kvällsbönen och solnedgång, 6. Salat al isha- nattbönen. Så nu vet man det...




Tredje pelaren: Allmosor (Zakat). I vissa muslimska samhällen så är allmosan (gåvan) en del av skatten. Här i UAE går 2,5 procent till välgörenhet. De som har riktigt mycket pengar har personal som ser till att pengarna fördelas till utvalda välgörenhetsorganisationer. De som har det bättre ställt måste alltså dela med sig till dem som har det sämre ställt. Tanken bakom allmosan är att alla ska kunna få en del av de förnödenheter som behövs i livet...




Fjärde pelaren: Fastan (Sawm). Troende muslimer förväntas att fasta under månaden Ramadan. Man avstår från mat och dryck från soluppgång till solnedgång... På kvällen bryts fastan, då umgås man under högtidliga former med nära och kära. Det finns dock undantag. Sjuka, gravida, små barn eller andra personer, som av olika skäl far illa av att inte äta eller dricka under en hel dag, de behöver inte fasta. Eller om du har ett arbete som kräver att du är alert. Om du till exempel är kirurg, och ska genomföra en 9-timmars operation, då måste du ju äta för att hålla dig skärpt. Tanken med fastan är öva sig i självdisciplin, och tänka på alla dem som har det sämre ställt.






Femte pelaren: Vallfärden (Hajj). Minst en gång under sitt liv så förväntas de  muslimer som har råd att åka på vallfärd till Mecca. Om man inte har råd, så är denna pelare inte obligatorisk. Muhammed föddes och växte upp i Mecca tydligen. Där började han också att sprida den islamska läran. Förresten, vad finns det i lådan, Kaaba? Svar: Den är tom 
(i princip)...




Vår guide var som sagt väldigt intressant att lyssna på...




Inte gå innanför det röda bandet...




Vackert tak...






Jag var jättevarm under huvudduken! 





Bob var cool som vanligt...





Vi har faktiskt besökt en moské tidigare, Jamek Moskén i Kuala Lumpur. Moskén, som var från 1907, var en av stadens äldsta och vackraste moskéer. Då hade vi också en väldigt bra guide. Vi fick låna "rätt" kläder för att få komma in... (Jag minns att jag fick en nervös fnissattack, när jag tog på mig min huvudduk...)
Mer att läsa om det besöket finns här: Dita i Korea: Kuala Lumpur... (dita-i-korea.blogspot.com)





Vi fortsatte vår söndag med ännu en utflykt. Vi åkte tillbaka till Irish Village, som vi besökte lite snabbt i februari...




Vi höll dock inte till i The Irish Village den här gången, utan gick runt lite i Century Village istället, som ligger precis bredvid. Century Village beskrivs på nätet som "en mysig och elegant fristad, och är en rustik europeisk tillflyktsort i bystil, för dem som värdesätter en fantastisk atmosfär och utsökt mat"...





I Century Village kan man välja mellan många olika internationella restauranger. Du kan få japansk, portugisisk, libanesisk, persisk, indisk, fransk, italiensk eller brittisk mat. Det är bara att välja...




"Måste fundera lite på vad jag vill äta..."






Italienskt tror jag...





Är detta en "rustik europeisk tillflyktsort i bystil", med en "fantastisk atmosfär"? Det var inte direkt fullsatt... Men vi hade det i alla fall mysigt, och det är ju huvudsaken...





Selfie-tajm...




Vi hade lite sällskap...




 "Utsökt mat"... Jag tror att Bob gillade sin pizza, fast utsökt?...





Lasagne-tajm... Jag fick först fel lasagne, jag beställde en med kalkon och kyckling. I stället fick jag en vegetarisk. Men jag är inte vegetarian. När jag ätit upp halva den vegetariska lasagnen, så kom de in med den "köttfyllda", som syns på bilden. Jag hade redan börjat känna mig mätt...




Mätt och go, ha, ha. Tur att det stod fläktar lite överallt, för man satt som i en gryta, med stillastående, kokhet luft...





Walter var sådär nöjd, han var inte nöjd i sin vagn, eller på marken eller på sin filt. Det var som sagt kokhett... 





Då kan man ju undra varför han alltid väljer att ligga på balkongen mitt i solen... Som igår, vid 38 grader. blir han minsann inte varm... Underligt...
Tjingeling...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Snart på hemväg...

Nu är det snart dags att resa hem till Göteborg igen. Vad passar då bättre än att starta bloggen med en sommarbild på Walter, vid Levantinep...